Jag tog jimmy på orden och stack iväg på en kortare runda med intervaller i för mig högt tempo.
Hade tänkt att köra 4:30 tempo, men det blev 4-4:10 största delen, 600 m åt gången.
Det passade precis med min dotter Hannas cheerleadingträning... lär bli en vana på måndagarna:-)
.
måndag 30 augusti 2010
Naprapatbesök
Idag har jag för första gången besökt Jimmy Palm på Naprapatlabbet.
Han kunde snabbt se att mina benhinnor och vader är rätt överbelastade.
Efter att ha pratat lite om vad jag vill få ut av besöket, samt vilka mål jag föreställer mig att uppnå så satte han igång att klämma och trycka.
Han hittade precis alla de ställen som bruka plåga mig, och fick mina smärtnivåer att uppleva nya höjder.
Det verkar som att det finns bra förhoppningar att min kropp ska kunna klara högre belastning i framtiden.
Jag fick en hel del bra tips på vägen och ska nu börja styrketräna en del efter löpträningen.
På måndag ska jag dit igen, då ska vi titta på min teknik, och se om mina skor är passande till min löpstil och vikt.
Han kunde snabbt se att mina benhinnor och vader är rätt överbelastade.
Efter att ha pratat lite om vad jag vill få ut av besöket, samt vilka mål jag föreställer mig att uppnå så satte han igång att klämma och trycka.
Han hittade precis alla de ställen som bruka plåga mig, och fick mina smärtnivåer att uppleva nya höjder.
Det verkar som att det finns bra förhoppningar att min kropp ska kunna klara högre belastning i framtiden.
Jag fick en hel del bra tips på vägen och ska nu börja styrketräna en del efter löpträningen.
På måndag ska jag dit igen, då ska vi titta på min teknik, och se om mina skor är passande till min löpstil och vikt.
söndag 29 augusti 2010
Midnattsloppet
En riktigt härlig kväll blev det.
Att träffa "jogg"arna Eric, Linda och Anna var jättetrevligt och bidrog extra till en höjdarkväll.
Prestationen står i paritet med den träning jag lagt ner.
Det märktes alltså att träningen i veckan inte varit så som jag tänkt, men som vanligt kutade jag järnet sista 2 km.
Det bästa var att benen höll riktigt bra (tror jag iallafall).
Vi får väl se hur det känns imorgon när endorfinerna har försvunnit från denna trötta kropp.
Loppet var trevligt, fast turen i Zoo kunde man varit utan, djuren sov och det var becksvart. På vissa ställen var det så mörkt att man knappt såg handen framför sig.
Synd även att det bara var 2000 anmälda, men det är ju ett nytt lopp i DK, och det krockar lite grand med veckan för DHL-stafetten som börjar på måndag.
Imorgon(eller idag, beroende på hur man läser det), så bär det av till Lerberget.
Och på onsdag är det DHL stafett med mina favoritkollegor.
Att träffa "jogg"arna Eric, Linda och Anna var jättetrevligt och bidrog extra till en höjdarkväll.
Prestationen står i paritet med den träning jag lagt ner.
Det märktes alltså att träningen i veckan inte varit så som jag tänkt, men som vanligt kutade jag järnet sista 2 km.
Det bästa var att benen höll riktigt bra (tror jag iallafall).
Vi får väl se hur det känns imorgon när endorfinerna har försvunnit från denna trötta kropp.
Loppet var trevligt, fast turen i Zoo kunde man varit utan, djuren sov och det var becksvart. På vissa ställen var det så mörkt att man knappt såg handen framför sig.
Synd även att det bara var 2000 anmälda, men det är ju ett nytt lopp i DK, och det krockar lite grand med veckan för DHL-stafetten som börjar på måndag.
Imorgon(eller idag, beroende på hur man läser det), så bär det av till Lerberget.
Och på onsdag är det DHL stafett med mina favoritkollegor.
onsdag 25 augusti 2010
Vilar
Ja, vad kan man säga?
Måste säga att jag är lite stolt över att jag lyssnar på min kropp och inte ger mig ut och springer när benen inte känner för det.
Problemet är bara att tiden börjar rinna ut.
Det är nu 3 dagar kvar till Midnattsloppet och svullnaden har bara börjat så smått att gå ner. Vanligtvis brukar jag köra med kompressionsstrumpor, men denna gången verkar det inte vara nog.
Får nog åka inom apoteket och köpa lite voltaren.
Innan detta inträffade hade det annars gått rätt bra ett tag nu, utan större problem.
Mitt stora mål är att i framtiden kunna springa varje dag, eller i alla fall träna varje dag. Just nu känns det som att det kommer att ta väldigt lång tid att komma dit, om jag någonsin gör det.
I 3 år har jag sprungit från och till.
Jag har i år redan sprungit mer än jag kunde hela förra året, men det beror mest på att jag aldrig springer två dagar i sträck, och har därför lyckats att hålla mig skadefri mer än förra året.
Kan det vara så att vissa människor inte är menade att springa?
Måste säga att jag är lite stolt över att jag lyssnar på min kropp och inte ger mig ut och springer när benen inte känner för det.
Problemet är bara att tiden börjar rinna ut.
Det är nu 3 dagar kvar till Midnattsloppet och svullnaden har bara börjat så smått att gå ner. Vanligtvis brukar jag köra med kompressionsstrumpor, men denna gången verkar det inte vara nog.
Får nog åka inom apoteket och köpa lite voltaren.
Innan detta inträffade hade det annars gått rätt bra ett tag nu, utan större problem.
Mitt stora mål är att i framtiden kunna springa varje dag, eller i alla fall träna varje dag. Just nu känns det som att det kommer att ta väldigt lång tid att komma dit, om jag någonsin gör det.
I 3 år har jag sprungit från och till.
Jag har i år redan sprungit mer än jag kunde hela förra året, men det beror mest på att jag aldrig springer två dagar i sträck, och har därför lyckats att hålla mig skadefri mer än förra året.
Kan det vara så att vissa människor inte är menade att springa?
måndag 23 augusti 2010
Tunga steg
Jag hade verkligen inga planer på att pressa mig själv, eller att slå något som helst rekord.
Men jag kände direkt att det inte skulle funka idag.
Efter 4 km valde jag att lägga av, vaderna bankade av svullnad, trots att resten av kroppen ville mer.
Mycket konstigt var det.
Låren och andningen var nästan helt opåverkade, men vaderna som sagt som betongblogg.
Blir nog inte fler pass innan lördagen.
Men jag kände direkt att det inte skulle funka idag.
Efter 4 km valde jag att lägga av, vaderna bankade av svullnad, trots att resten av kroppen ville mer.
Mycket konstigt var det.
Låren och andningen var nästan helt opåverkade, men vaderna som sagt som betongblogg.
Blir nog inte fler pass innan lördagen.
söndag 22 augusti 2010
Malmöfestivalen
Jag hoppar nog över dagens pass.
Benen känns fortfarande lite dallriga sedan i fredags och jag har lite oroande benhinnekänningar.
Idag blir det istället lite powerwalk på Malmöfestivalen:-)
Veckan bör sedan bli så här:
Mån 10 km Tröskel
Ons Interval
Lör Midnattsloppet i Köpenhamn:-) Där tiden bör ligga på ca. 48:30..
Benen känns fortfarande lite dallriga sedan i fredags och jag har lite oroande benhinnekänningar.
Idag blir det istället lite powerwalk på Malmöfestivalen:-)
Veckan bör sedan bli så här:
Mån 10 km Tröskel
Ons Interval
Lör Midnattsloppet i Köpenhamn:-) Där tiden bör ligga på ca. 48:30..
fredag 20 augusti 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)