.

tisdag 30 augusti 2011

Imorgon är det DHL stafett

Imorgon springer jag i världens största motionslopp igen.
Jag tror att det är 5:e eller 6:e året jag springer DHL stafetten i Köpenhamn där det deltar 125.000 människor under 5 dagar.

Telia Danmark har 25 lag med 5 pers vilket jag inte alls tycker är illa för ett företag på ca. 1000 medarbetare.
Det brukar vara supermysigt med massor av folk längs med banan även om grill-öl-vin-oset gör att det nästan mer känns som en brakfest än ett lopp.

Eftersom jag har varit sjuk har jag väl inte så höga förväntningar, men självklart ska jag göra mitt för att vi ska bli bästa Telia-lag!



söndag 28 augusti 2011

Ibland krävs det inte så mycket.,

Ibland räcker det att en träningskompis frågar om man vill följa med på spinning för att lusten ska återvända..





tisdag 23 augusti 2011

Oinspirerad

Jag vill ju ALLTID träna.
När jag läser att folk har svårt att komma iväg, eller prioriterar något annat är träning har jag svårt att förstå hur de menar.
För mig är alltid träningen nummer ett och ser det som den högsta formen av njutning.

Igår hade jag bokat ett spinningpass och tänkte efteråt kötta i gymmet.
Men spinningpasset var otroligt segt, och när jag stegade in i gymmet efteråt så var inspirationen totalt bortblåst.
Jag tänkte att det kommer nog efter ett par chins, men när inte ens lite bålstyrka kändes roligt gav jag upp.
Det var helt tomt i kroppen.

Hoppas att det var en "Post semester reaktion", för det kändes som att jag hade förlorat en väldigt god vän..

måndag 22 augusti 2011

Mosig

Det är inte utan att man är rätt mosig så här när man kommit hem från semestern.
Hjärnan blev nog överkokt i den 44 gradiga värmen... får nog kyla ner den så att jag kan komma igång att jobba ordentligt.




Jag måste säga att jag blev helt såld på att kuta barfota på stranden.
Redan efter 2 * 4 km märktes det stor skillnad i fötterna.

Senor, vader ja hela paketet gillade verkligen behandlingen.
Jag känner mig otroligt stark och funderar nu på hur jag ska kunna fortsätta denna sortens träning.

Frågan om det var det där med att vara barfota som var så himla bra eller det var kombinationen av sand och barfota?

onsdag 17 augusti 2011

Barfota i sanden..

Semesterhullet börjar så smått infinna sig här när man äter helt annorlunda mot hemma.

Det har blivit mycket kebab och mycket pommes.

Men i förmiddags rev jag i alla fall av en strandlöpning som hette duga. Det kändes super och jag börjar förstå fördelarna med barfotalöpning som så många andra pysslar med.
Tror att jag ska försöka göra det åtminstone någon gång i veckan när jag kommit hem.




Location:505. Sk,Side,Turkiet

måndag 15 augusti 2011

Semesteruppdatering

En liten hälsning från semestern i Turkiet där jag och dessa två unga damer håller till den här veckan.



För de regnfrusna som befinner sig lite längre upp i Europa kan jag berätta att det är över 40 grader och strålande sol varje dag.
Första riktiga soldagen var igår och spenderades på den östra stranden där man snabbt kommer djupt ner i vattnet och det inte är så kommersialiserat.




På kvällen gjorde jag succé som magdansare, dvs. visade hur det skulle vara så att de stackars flickorna de hade ställt på scenen skulle veta hur det skulle gå till. (Jag är till vänster på bilden), fast det syns ju på stilen.




I morse kutade jag en lite runda förbi amfiteatern och upp på västsidan förbi alla flådiga hotel.
Jag var inte ensam, det verkar vara en hel del människor som lovat att bli friska och sundare under semestern.
Men klockan var vid 8:30 och temperaturen redan 29 grader så musten försvann rätt snabbt.
Tror jag ska försöka springa på kvällen en annan dag.

Idag hänger vi bara vid poolen och det börjar strama betänkligt i huden.

Får nog strax gå upp på rummet och ta en eftermiddagslur innan det är dags att ta reda på vad kvällen har att erbjuda.




torsdag 11 augusti 2011

Semester igen

Det känns helt rätt att inte satsa alls på tävlingar det här året, utan bara köra på med bål/löpstyrka så mycket det går.
Jag ser faktiskt fram emot att få gå in i gymmet till hösten och riva av dubbelpass med Intervall/flex, Cirkelfys, HIT och allt vad det heter.
Dessutom ger Powerplate en kanonkänsla i hela kroppen.
Jag vet inte när, men någon gång måste ju resultaten komma och då är jag beredd upp till tänderna att dra iväg på nya äventyr!

Just när jag trodde att semestern var över för i år kom min yngsta dotter och blinkade lite med sina stora ögon och sa:
"Pappa, alla andra har varit utomlands utom du och jag i år... Och vet du, jag har varit inne och tittat på restresor och hittat en billig resa till Turkiet. Kan vi inte åka dit?"

På lördag skulle jag ju springa Kåsebergaloppet, men det känns som ett helt ok byte att få simma i en pool och träna lite styrka vid poolkanten tillsammans med sina barn:-)
Att jag sedan har världens bästa chef som bara sa: "Självklart ska du åka på semester med din dotter".
Man kan väl inte säga nej till det här?



torsdag 4 augusti 2011

Pinsamma pappan

Jag har ju tre döttrar, och jag börjar lära mig alla de där faserna man ska igenom som förälder.

Eftersom det bara jag och minstingen(som inte är så liten längre) som är hemma just nu, så tyckte jag att det kunde vara roligt att göra något tillsammans.

Maja föreslog en tur till rikets andra stad och en heldag på Liseberg.
Bra ide tyckte jag och planerandet tog vid.
Efter en stund kom frågan om hon inte fick ta en kompis med sig, och självklart tyckte jag att hon skulle göra det.
Jag åker ju inte så många karuseller längre(bara de som inte snurrar), så nu skulle detta säkert bli jättekul!

När vi närmade oss Götet i förmiddags kom då en liten ledande fråga: Måste du vara med oss inne på Liseberg?
Maja är 13 år och mycket kapabel att ta hand om sig själv. Men jag förstod ju att det inte var det det handlade om utan att hon skämdes för mig!
Jag som alltid har varit den där coola farsan och aldrig behövt gömma mig. Men allt har uppenbarligen ett slut.

Självklart ville jag inte genera dem, så istället drog jag in till staden och promenerade i myllret. Jag upptäckte då en sak om mig själv som förvånade mig mycket.

Jag anser mig vara helt fördomsfri, och har alltid sagt till på skarpen när någon i min närhet sagt nedsättande saker om människor med annan sexuell läggning eller etnicitet.

Vid middagstid satte jag mig mitt på torget, solglasögonen på och en stor cola i handen.
Strax efteråt kom en dam med en väldigt heltäckande Burka(den där modellen där man inte ens ser ögonen).
Hon verkade mycket nervös och rabblade en massa ord på arabiska. Efter en stund plockade hon fram något som kunde vara en iPod eller något liknande.
Då tog min fördomsfrihet slut. Jag reste mig upp och gick.

I mitt huvud var hon en självmordsbombare som satt och fingrade på en utlösningsmekanism och orden hon rabblade var utdrag ur Koranen som skulle föra henne till himlen när hennes verk var utfört.
Hon väntade bara på att fler människor skulle samlas så att effekten skulle bli så stor som möjligt.
Jag trodde aldrig att jag skulle få den sortens tankar i skallen..
Jag skäms!!

Efteråt drog jag till Slottsskogen och kutade intervaller.
På programmet stod 6 x (2+1minuter) med en minuts joggvila mellan varje. Riktigt "Svittigt" blev det som vi sydskåningar säger.









Efter det "Svittiga" åkte jag ut till Smithska Udden utanför Frölunda och svalkade av mig.
För en skåning är det ju inte lite exotiskt att få hoppa från klipporna ner i det extremt salta vattnet. HÄRLIGT!

Nu sitter jag på Liseberg och bara myser.. På behörigt avstånd kanske ska tilläggas.
Flickorna som har kutat mellan karusellerna sedan 11.00 är "Still going strong" och det verkar kunna fortsätta flera timmar än.
Liseberg stänger klockan 23, så då lär vi i alla fall vända hemåt till Lerberget.






Edit: Vi stannade till de stängde och tjejerna var lyckliga över att ha åkt alla karuseller minst en gång.



Efter ca. 10 minuter i bilen hade båda två slocknat av utmattningen.

onsdag 3 augusti 2011

Börjar bli van..

Under tiden när vädret inte varit så bra har jag börjat att simma här i simhallen i Höganäs.
I början var det extremt segt, men nu känns det faktiskt som att jag kommit igång med bröstsimmet åt åtminstone.

När det gäller crawl kan man inte riktigt säga samma sak.

Första gången jag försökte såg jag att badvakten fattade tag i handtagen i sin stol för att vara beredd att hoppa i och rädda mig.
Det behövde han dock aldrig göra, för jag gav upp självmant.
Men jag tror att det verkligen såg ut som att jag höll på att drunkna..

Sedan dess blir det sporadiska försök, då jag i 25 meters intervaller försöker klara mig hela vägen utan kallsupar.
Det lyckas sådär..

Kan någon berätta hur man gör?



Resten av dagen idag har jag bara slappat och vilat upp mig för i morgon blir det Liseberg för hela slanten:-)