.

söndag 16 oktober 2011

277 dagar

Det var så lång tid det tog för mig att komma underfund med vad som egentligen var fel på min "höft".

I backspegeln kan man bli både lite sur och och irriterad över att veta att om jag bara hade kört lite McKenzie ett par gånger i veckan, så hade mina höftsymtom försvunnit.
Men, bålstyrkan och all annan träning har ju givit mig en solid bas att bygga vidare på, så egentligen ska jag nog vara tacksam.

Felet var alltså inte höften utan i ryggen.
Nerverna kan verkligen spela en spratt ibland, för det har verkligen känts som att jag var svag i höften.

Jag har sedan mitt besök hos Naprapaten fått en vän som är sjukgymnast att titta på ryggen.
Hon säger att det inte är ett rent bråck utan en mindre utbuktning av disken och att det var därför symtomen heller inte var så entydiga.
Hon sa även att 6-8 månaders rehab gäller om man drabbats hårdast möjligt.
I min situation tar för det mesta inte längre än en månad.

Den senaste veckan har jag sprungit tre löppass utan det minsta knyst från höft(rygg), och är nästan salig när jag tänker på hur härligt det är att springa utan att ha ont någonstans.

Sanningen är att jag njuter av varje steg jag tar..
ÄLSKAR att springa!


6 kommentarer:

  1. Härligt Thomas! Rusa nu inte på för fort nu ;) och hoppas det håller i sig!
    Att springa är verkligen lycka! :)

    SvaraRadera
  2. Vad härligt att det gått så bra för dig:) HUr funkar det för dig att typ: sitta i soffan, gå och stå mkt, sitta och jobba, bära ryggsäck? Märker du att det blir sämre? (Det gör jag!)...

    SvaraRadera
  3. Daniel - Jag ska göra mitt bästa! Du har sagt det förut, och jag har lovat förut, men sent ska syndaren vakna :-)

    Lisa - Jag har inte haft så stora problem när jag rört på mig. Mina symtom har mest kommit efter träning eller tunga lyft.
    Någon ryggsäck äger jag heller inte :-)

    Men på kontoret och hemma i soffan har jag haft en handduk instoppad bakom ryggen för att det inte skulle smärta.

    SvaraRadera