.

söndag 18 september 2011

Tillbaka till skrivbordet

Om ett par månader har det gått ett år sedan min höft började strula.

Innan dess hade jag också skador som i sammanhanget var rätt beskedliga.
Lite benhinneinflammation, lite gubbvad som med lite teknik kunde masseras och tränas bort med hjälp av lite experthjälp.

Enligt (Naprapat)Jimmy beror mitt höftproblem på för lite grundträning.
Den biten kan jag köpa, men just nu har jag lite svårare att acceptera att jag faller tillbaka hela tiden trots att jag sköter den alternativa träningsbiten fläckfritt.

Jag har lärt mig att älska Cirkelfys, Plankor, Vibrationsträning, Stretch, Myrtl och allt vad det heter.
Därför gör det inte så mycket att jag kommer att behöva köra detta året om, till tidens ände.

Med en dåres envishet hävdar jag att denna kroppen SKA klara av att springa.
Hur svårt kan det vara??

Tänder höstens första brasa.. och planerar..




7 kommentarer:

  1. Tradigt är bara förnamnet!! Hoppas våra skruttiga kroppsdelar kommer på bättre tankar snart!

    SvaraRadera
  2. Vi gamla gubbar är sega och ger aldrig upp. Snart är vi på topp igen ;-)

    SvaraRadera
  3. Frustrerande. Bra att du inte ger efter och springer ändå. Det kommer.

    SvaraRadera
  4. ja du, det kan vara jättesvårt! Förlåt frågan, men kan det vara något med kosten? En brist/överskott av något ämne kan ställa till med stor oreda.

    SvaraRadera
  5. Anna - Vi kan bara jobba på och hoppas!

    Adam - Hehe..Gubbe kan du vara själva! Självklart kommer vi tillbaka, starkare än någonsin!

    Andrej - Att sluta springa finns inte på kartan, det finns bara en väg och det är framåt!

    Ingmarie - Klart att du får fråga! Mina allergier gör ju att min meny är aningen begränsad. Katarina har hjälpt mig jättemycket och jag kämpar för att få i mig alla näringsämnen jag behöver.

    SvaraRadera
  6. På pappret är vi ju veteranare (gubbar) från det året vi fyller 35. Men sen är det ju en annan femma hur man känner sig i själen =) Snart är vi tillbaka till 100%.

    SvaraRadera
  7. Adam - Jag VET! Men jag kommer ju ändå att vara en gosse för alltid.. så det så! :-)

    SvaraRadera