Att vakna utan att känna en liten bula vid ryggens slut är en ny erfarenhet.
Eller förresten , nu känns det ju som det brukade göra förr i tiden, innan jag vande mig vid att det gjorde ont mest hela tiden.
För om jag ska vara helt ärlig hade jag en molande känsla även vi de tillfällen som jag ansåg mig frisk, en liten gnällande känsla i ryggen.
Man kan bara sammanfatta det med att kroppen är väldigt komplex, och att muskler och nerver har kopplingscheman som övergår alla andra genialiska lösningar.
Jag märker även nu när spänningarna börjar släppa att nerverna är ovana vid den nya friheten.
Det sticker och håller på, men denna gången är det på ett positivt sätt.
Det är lite som att dom är ute och sträcker lite på sig.. och känner sig för.
När jag springer känns det HELT annorlunda..
Benen känns lätta och pigga, men vissa muskler känns rentav slappa..
Min rörlighet i höften har säkert ökat med 15-20 %.
Jag har en lång bit kvar, men jag är på väg!
Vart skall detta sluta egentligen? Bara njut och njut. Fasiken vad skönt att vara kvitt ett sånt problem!
SvaraRaderaAndrej - i höften är det helt utan smärtor, men nerverna kämpar för att hitta rätt.
SvaraRaderaJag hoppas att dom lugnar ner sig med, för dom verkar rätt irriterade.
Det är en underbar känsla det där! Att inte känna! Smärtan alltså. Härlig läsning! :-)
SvaraRaderaIngmarie - Det är en berg och dalbana, men just nu går det på rätt håll :-)
SvaraRaderaThomas! Gillar att läsa:
SvaraRaderaNär jag springer känns det HELT annorlunda..
Benen känns lätta och pigga, men vissa muskler känns rentav slappa..
Johan - Jag med!
SvaraRaderaNär resten av kroppen en gång i framtiden är klart att belastas ska det bli åka av!